Idag sprang jag för första gången i mitt liv ett halvmara, 21 km. Jag tycker det är riktigt bra gjort och imponerad av mig själv att jag orkade betydligt bättre än vad jag hade trott. Tiden blev också riktigt över förväntan. Nästa gång blir det maraton! Haha, nä det får dröja några år!






Nu är jag helt slut i alla fall. Ska vila lite nu och sen kanske drar jag in till stan till Linnea. Det känns väl bättre det än att bara sitta hemma och fundera.... Men det går inte en minut utan att jag tänker. Det är så tungt, jäkligt tungt.

---

Ida